Kassaflödesanalys – så funkar det

Varför ska man göra en kassaflödesanalys?

– Precis som resultaträkningen anger kassaflödesanalysen vad som hänt under en period, till exempel 1 januari till 31 december. Men när resultaträkningen specificerar intäkter och kostnader under perioden, specificerar kassaflödesanalysen betalningsströmmarna. Ett företag med positivt resultat kan ha negativt kassaflöde, till exempel för att omsättningen ökat och mer pengar bundits i kundfordringar. Andra exempel kan vara investering i anläggningstillgångar eller utdelning till ägarna, som båda medfört utbetalningar som försämrat kassaflödet, men som inte påverkat resultatet. Detta går att läsa ut från balansräkningen, men kassaflödesanalysen återger det på ett betydligt enklare sätt.

Vad ska den innehålla? Vilka är de viktiga posterna?

– Analysen delas in i tre delar; kassaflöde från den löpande verksamheten, kassaflöde från investeringsverksamheten och kassaflöde från finansieringsverksamheten. Tillsammans specificerar hur de likvida medlen i företaget har förändrats under perioden. Tar man bara kassaflödet från den löpande verksamheten minus kassaflödet från finansieringsverksamheten, brukar det benämnas fritt kassaflöde.

På vilket sätt kan man använda analysen för att utveckla sin verksamhet?

– Det viktigaste för företagaren är att göra analysen framåt i tiden, det vill säga budgetera kassaflödet för kanske det närmsta året, eller vilken horisont som är lämplig. På det viset kommer företagaren att kunna föra betydligt bättre diskussioner med till exempel banken och ägarna, om det kommer att behövas mer kapital framöver.

När, i vilket läge, är det bra att göra en kassaflödesanalys?

– Då svarar jag framåt i tiden igen, det vill säga att budgetera företagets förväntade kassaflöden. Det gäller framför allt för företag som växer kraftigt, är kapitalintensiva eller som går med förlust.

Vilka fler kan vara intresserade av ett företags kassaflödesanalys?

– Framför allt banken och ägarna. Och vad gäller ägarna, så är det såväl befintliga som potentiella. Det sista är ju inte minst tydligt genom att företagsvärdering ofta görs genom att diskontera framtida kassaflöden för att räkna ut nuvärdet av företagets aktier.

Finns det något krav, enligt lag, på att göra en kassaflödesanalys?

– Ja, alla större företag måste upprätta kassaflödesanalys. Dessa är, enkelt uttryckt, dels företag vars aktier är noterade på en reglerad marknad, och dels företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

(a) mer än 50 anställda,

(b) mer än 40 mkr i balansomslutning och

(c) mer än 80 mkr i nettoomsättning. För exakt definition se Årsredovisningslagen 1 kapitlet, 3 §.

Kassaflödesanalys i korthet

En kassaflödesanalys är en specifikation av betalningsströmmarna under en viss period i ett företag.

Analysen består av tre delar:

  • kassaflöde från den löpande verksamheten,
  • kassaflöde från investeringsverksamheten,
  • kassaflöde från finansieringsverksamheten.

Tillsammans specificerar delarna hur de likvida medlen har förändrats under perioden.

Analysen kan användas för att budgetera företagets kassaflöde framöver. Om företaget är i behov av mer kapital kan analysen ligga till grund för diskussioner med banken och ägarna.

Kassaflödesanalys är särskilt viktigt för företag som växer kraftigt, är kapitalintensiva eller som går med förlust.

Enligt lag måste alla större företag upprätta kassaflödesanalys. För mindre företag finns inget sådant lagkrav, men analysen är ett bra verktyg för att få en överblick över företagets finansiella flöden.

Tidningen Resultat bad Jan Carlsson, auktoriserad revisor och delägare på Baker Tilly i Halmstad, att reda ut begreppen.

Erika Andersson

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat